så fick jag ett mejl på facebook igår av min gamla konfirmations präst i Mellby som löd; " hej My - hoppas allt är bra, eller hur bra det nu kan vara! Vi ska tända ett ljus för Ingvar vid minnesgudstjänsten i Vitaby kyrka 6/11 kl 16 och jag håller på att skicka ut inbjudan - till vem/vilken adress ska jag skicka till? Vh Per F. " Det var som en kniv i hjärtat. Mitt under shoppingturen på nordstan. Kunde inte släppa det riktigt. Svarade senare att jag kunde prata med min syster & farbror men han fick skicka inbjudan till min bror. Ringde Mattias direkt så vi skall åka dit, ha min bättre hälft med mig. Inte varit i kyrkan sen urnsättningen. Kommer bli tungt.

Igår var en viktig kväll för mig. Den rörde om allt inom mig. 

När vi kom till eventet igår fick vi världens finaste bemötande och vi hängde in våra saker, en trappa upp hälsade Julia( en av grundarna av ungcancer & även haft tjocktarmscancer) oss välkomna och vi fick ta "mingelfoto", ännu en trappa upp vart där make up artister & stylister som stylade oss och så hälsade vi på alla som redan kommit och tog varsin välkomnsdrink. Alexander (en som också är med i filmen) kom och gav oss varsin stor, varm kram som värmde enda in i hjärtat. Träffade Hanna (den andra grundaren av ungcancer & bästa vän till Julia) och vi klickade direkt, sån underbar människa! Efter lite mingel och träffat alla gick vi en trappa upp där DJ var och tilltugg. Alla ungcancer videos visades och stämningen vart på topp. Träffade massor av helt fantastiska människor som har kämpat och som kämpar mot cancer och man såg viljan i deras ögon. Det var speciellt en människa som gjorde ett avtryck i mitt hjärta, en vän till Janniké. Vilken människa! Han kämpar mot samma cancer som min bror gjorde och han har inte en tanke på att ge upp. Sån energi han strålade ut till alla, jag ville bara krama om honom hela kvällen. Jag kan inte sluta le när jag tänker på hur glad han gjorde mig genom sitt positiva tänkande när vi hade sällskap med honom till spårvagnarna igårkväll. Det är helt sjukt. En människa jag aldrig någonsin kommer glömma.

Kvällen innehöll liveband där bl.a låten I will lead you home spelades och hela lokalen vart tyst men kan kunde verkligen känna kärleken där och där vart nog inte många ögon som vart torra. Det vart flera tal under kvällens gång och även en tyst minut för en 21 årig (skulle fyllt 22 knappt en månad efter) tjej som tyvärr förlorade sin kamp mot hjärntumören i juni. Gav Hanna & Julia varsin bamsekram när vi skulle gå och bad dom att höra av sig om dom behövde hjälp med vad som helst nere i skåne. 

Jag vill ge ett STORT tack till ungcancer för en fantastisk kväll och för möjligheten att kunna delta. Jag är så jävla glad att jag åkte upp där för denna kväll förändrade mitt liv helt. Jag önskar att ni alla hade fått möjligheten att se glimten i ögat alla hade igår. Speciellt en tjej som lider av kronisk bröstcancer som spridit sig till levern bl.a Läkarna säger att hon aldrig kommer bli frisk, hon själv är övertygad att hon ska överleva cancern. Hon är även med i filmen. Vi stod o små pratade när jag gjorde vid håret och man såg verkligen glimten hos henne, hos alla andra med. 

Det är helt sjukt hur många som insjuknar varje år i cancer. 50 000 personer varav ca 800 st i ålderna mellan 16-30. Ungcancer är verkligen en sak jag vill stödja på alla sätt och vis jag kan. Dom skänker inte pengar till forskningen men dom anordnar medlemträffar så unga cancersjuka får träffa andra i deras sits så dom flesta upplever att dom inte får det från sjukvården. Dom anordnar samtalsvänner, stöd, hjälp och events för alla ska ha chansen att träffa alla så därför kommer jag inom kort starta en insamling i pappas namn. han vart inte en ung cancerpatient men fortfarande en cancer patient och jag är helt säker på att han vart med mig igår.

Jag skulle bara vilja krama om alla jag känner och berätta hur mycket dom betyder för mig för man vet aldrig när livet vänder.

första filmen dom släppte.

andra filmen dom släppte där Johanna medverkar. Hon jag skrev om längre upp som lider av kronisk bröstcancer.

tredje filmen dom släppte igår om Malin som avled i Juni iår av en hjärntumör, endast 21 år gammal. Precis som jag & många andra är.

Tack ännu en gång, kvällen förändrade mig och jag är ännu mer bestämd att det måste hittas ett bot mot denna sjukdom som tar så många liv varje dag. Kom ihåg..

- det är okej att känna.