Jag kan äntligen skriva att jag är fri. Fri från allt som har tyngt mig i flera år, fri från onda tankar och beroende. Fri från destruktivt beteende och onödiga människor.

Jag är fri.

Vi har något att berätta för er, bilden säger allt

10 saker om mig:

1. Jag älskar min katt oförskämt mycket, hade dött om hon försvann.

2. Börjat prata med min min gamla bästa vän från högstadiet igen, sjukt märkligt.

3. Jag tycker magrutor på tjejer är fult.

4. Jag har världens absolut bästa vänner.

5. Har ett fede stort hål i tanden men är galet tandläkar rädd... Vågar inte ringa och boka ens.

6. Saknar mina sömnisar men kan helt enkelt inte kontrollera det så spolade ner resten i toaletten.

7. Jag har en för-kärlek till öl, swedish house mafia, Avicii & mat. Godis också, och chips.

8. Trött på allt vad Kristianstad är, står för och innehåller och vill flytta till Malmö eller Helsingborg.

9. Måste dricka en cola light om dagen & en kopp kaffe, funkar inte annars..

10. Det bästa jag vet är att sova, i en fluffig säng i trosor. Rena himmelriket.

Där har ni, ni som alltid velat se hur kvinnan som födde mig ser ut. Ta en titt på bild 3 & 5! Vem kunde ana vad som döljde sig under den ytan..

Springer ner i källaren och ska rota fram ett speciellt kort jag ska visa Nina, kommer över kalendern på bild. Ler och tänker när jag beställde den till pappa i julklapp. Läser varje månad, smeker över hans skrivstil "tvätta 12-16", "kaffe Ella 12", medan klumpen i magen växer ler jag för jag ser hans handstil, jag håller i något min pappa också har hållt i. Sånt är ovärderligt för mig nu för tiden. Bläddrar, BAM. "Sjukhuset" "provtagning" "cellgifter" "Ystad" "strålning". Tårarna strömmar ut och mina ben vek sig. I rädslan för att andra ska se mig packar jag ihop påsen och drar med den upp, sätter igång Tiny dancer i hörlurarna och bara minns, bölar en skvätt och ler. Ler för alla minnen, för allt vi gjort. Gråter för att ingen kan få tillbaka pappa och att vi aldrig någonsin mer kan uppleva ett minne tillsammans.

Helgen då, jag har ju glömt skriva om helgen!! Det var ett kärt återseende som alltid, Tina & jag springer alltid mot varandra och mer eller mindre hoppar pp varandra när vi ses, haha och denna gången var det inget undantag.. Massa massa bebismys blev det och god fika hos Eva & Magnus, ÄLSKAR hur dom bor! På kvällen kom Kenneth & Bodil och hälsade på och lämnade gäss som dom ska ta hand om, så mycket djur på en och samma gång har jag aldrig varit nära men fan så underbart det är.

På lördagen lämnade vi barnen vid 12 i hasslarp hos farmor & farfar för denna kväll skulle vi vara barnfria vilket var sjukt konstigt att vara då dom senaste 2 åren har jag inte träffat Tina utan barnen, älskar dom överallt annat men ibland är det skönt att bara andas. Direkt efter hasslarp och lämnat kidsen körde jag & Tina till en strand, bara hon och jag. Så jävla mysigt, vi behövde det. Doppade fötterna i havet, plocka snäckor och tramsa oss som bara vi kan. Vi var väll där i typ 2 timmar innan de va dags att styra kosan hem för att göra sig iordning inför kvällens bravader!

En öl blev några där hemma, my & Simon kom och så var klockan 4 och då skulle vi bli hämtade och körda till tåget i kattarp. Med 1 för mycket i bilen fick Simon offra sig och slänga sig i bakluckan, helt sjukt så ser vi en polis bakom oss. I ALLERUM!!! Vad är oddsen? ALDRIG sett en polis på dom vägarna.. Men dom såg tack och lov inte Simon, haha! Tåget in gick fort, köpa biljett och sedan på första båten. Fy fan. Sjösjuk men några öl gick det bra. Av i Helsingör och gick på dom små båtarna istället. FY FAN, DÄR snackar vi SJÖSJUKA! Hahahaha alltså alla skrattade är mig när jag höll i bordet och trodd jag skulle dö, fyfan. Men efter några vändor så gick det bra! Grym stämning i gänget, jag & Linn tog ego pics på toa och tramsade oss, lite pussar & kramar, mer öl och massa cigg. Helt sjukt, helt underbart! Vi förde så mycket liv så vi blev hotade att bli avslängda av båten hahahaha, sån sur dansk... Vid 22 beslutade vi oss för att gå av och dra vidare i Helsingborg. En redbull vodka för mig och jag ville dö. Höll på att däcka, fixar inte sprit mer. Men alla andra hade kul och jag bet ihop sen tog vi alla tåget hem. Tur det för den krogen hade djurgårdare slått i sönder senare..

Dagen efter mådde jag som väntat, SKIT! Sjukt bakfull... Vid 12 skulle vi hämta kidsen men först ett stopp på väla för frukost på subway som Kenny kom på 2 min innan vi skulle köra. Släppte Kenny i stan för han kom på den geniala iden att gå matchen mellan Dif - HIF.... Drog och hämtade barnen och my och sen mot stranden där vi gungade, spelade fotboll med Emilia, sprang barfota på stranden och bara mös. TILLS vi får beskedet att en Dif supporter i stan har avlidit och matchen är avbruten och vi måste hämta Kenny. Fyfan. De va panik. Hela stan var i panik, poliser överallt, stämningen var låg, trafik och man kunde känna andan att de va allt annat än bra.. Vi hämtade hem Kenny och köpte godis i Foppa tollor på maxi och drog hem. Vi höll oss dock uppdaterade om mordet.. Så jävla hemskt.

Måndagen var här och det var dags för mig att åka hem. Bebis mys i drivor och bara ta det lugnt för att avsluta helgen med stt besöka platsen där flerbarns pappan avled dagen innan. Stämningen var otrolig och att folk visar sitt medlidande på de viset gör att man faktiskt inte tappar hoppet om mänskligheten. Vi stod där i en timme och bara kollade, tänkte och skänkte tankar till hans familj. Helt sjukt att stå på den platsen, mindre än ett dygn sen en man blev mördad just här. Sjukt. Hemskt. Finns inga ord.

Där är så mycket jag önskar jag kunde skriva här, ventilera och försöka få någon att förstå. Saker jag gjort som jag knappt vågar prata öppet om men som jag innerst inne nog inte skäms för. Får en sak på minnet när jag skrev de där, en sak som jag kanske inte är superstolt över men som jag inte ångrar. Som jag skrattar åt när jag väl berättar det för folk, folk som jag verkligen litar på. För skulle det komma ut hade jag mer eller mindre kunnat gräva min egen grav.

Jag önskar verkligen att det bara var folk som ville mig väl som läser denna blogg. Flertal av er vill se mig misslyckas och stå ensam, det har jag fått bekräftat. Men det kommer ni aldrig få göra, ni kommer aldrig få det nöjet. Det är mer eller mindre just ni som tänder drivet inuti mig.

Jag har gjort jävligt dumma saker och somsagt, många saker som jag inte är stolt över och som har skadat människor men jag har även tagit extremt mycket skit från människor som jag aldrig skulle ha gjort och tagit på mig saker som jag aldrig har gjort. Jag har baktalat människor och varit falsk, precis som andra människor har gjort mot mig. Tillslut kunde man inte hålla reda på alla lögner folk hade mellan sig, och mig.

Jag kan, med handen på hjärtat säga att jag älskar livet. Det har blivit så mycket bättre när jag hittade tillbaka till mina österlenare, till Tina, när mina vänner har fått barn och framförallt när jag fick tillbaka min familj. När folk säger att dom märker hur mycket bättre jag ser ut till att må vill jag bara pussa på dom. Livet är så mycket bättre utan piller, utan droger, utan bekräftelsebehov, utan meningslöst sex och drama, utan kaos och sömnlösa nätter. Allt har bara fallit på plats. Såklart har jag svårt för att sova och kan många nätter ligga sömnlös men de finns en anledning till det. Som jag skrev innan idag, jag har mindre än 400 :- på mitt kort men känner mig som världens rikaste. För alla jag har runt omkring mig är värda mer än guld, dom är a.l.l.t