jag har inte kunnat gråta på flera veckor. Varit tvärstopp. bara sådär. Men nu helt plötsligt kom det, som en flod. utan förvarning. tårar med känslor. forsar likt ett vattenfall. Salten bränner lite smått mot kinderna. Men inte den smärtan som vi kände efter 2 dagar på sjukhuset. Såfort en tår kom på kinden gjorde det så ont, dom fixade inte mer salt. 

Sjukt egentligen hur mycket som kan släppa av att man bara gråter. En period för ett tag sen grät jag dagarna genom. Helt ärligt, där fanns inget stopp. När jag pratade med någon i telefon, (vägrade prata med alla förrutom Jessica, Kajsa & Mattias) så grät jag, haha. Jag grät när jag åt, när jag kollade på tv eller vart ute och gick. Så sjukt. Så glad att jag mår bättre idag. 

Nej, nu ska jag städa här hemma och klockan 15.00 börjar jag tvätta! För en gångs skull lämnar jag mitt hem städat när jag far kors och tvärs över skåneland, ser nästan framemot att komma hem till ett nystädat hem. Damn.. im good!