Sitter på bussen hem från stan just nu och spelar thorleifs. Pappas absoluta favoritband. Kan inte räkna hur många gånger han satte igång deras jävla skivor på de högsta vid 10 tiden på dagen och dammsugade när han visslade ikapp till låten, ALLT för att jag skulle vakna. Flertal gånger stormade jag upp, tog ut cd och drog ut sladden och låste in mig på rummet igen i ren protest. Haha, många av våra bråk började sådär.. Det är härligt med minnen, det är därför man kan sitta med ett leende och tänka tillbaka.